Je suis Granola, inte müslin

Ögonblicket när man vaknar upp i sin bil ute i Sedonas bergslandskap med en frodig mustasch och en förvuxen hockeyfrilla, med ben trötta från 6 mils bergslöpning och inser: ”helvete, jag har blivit en granola”

Mitt så kallade hem

För medelsvensken är begreppet okänt men för en nyfrälst amerikan har begreppet förföljt mig under flera månaders tid och för att slippa denna förföljelsen har jag accepterat att jag måste förlika mig med det mer och mer. Urban Dictionary förklarar granola enligt följande:

Det är nästan skrämmande hur de här orden har kommit att definiera mig, varesig jag vill det inte. Jag har kommit att acceptera etiketten i brist på självbedrägeri. I stora drag kan det sammanfattas med vad som uppstår om en hipster och en surfare får barn ihop, och USA kryllar av dom, iallafall om man befinner sig på rätt plats vid i stort sett vilken tidpunkt som helst. I detta fallet i Sedona, i synnerhet inne på den lokala Whole Foods grosshandlaren.

I brist på anledningar att stanna i Tucson en ledig helg föll åkte jag och bilen 4 timmar norrut till Sedona. Känt för sina enorma sandstansformationer är det en inte bara en plats för sånna som vill springa i berg men även alla möjliga typer av tokstollar. Av någon anledning har just berg förmågan att locka fram alla möjliga härliga och konstiga människor till en och samma plats. Här ser man allt från trailfrälsta hippies med ringar i öronen, dreads eller bara ovårdat hår och den obligatoriska bandanan, till idrottsmän som jag själv som bara vill uppleva och upptäcka enorma sträckor till fots på vatten och snickers till de riktiga hjältarna, yoga-hippiesarna. Här snackar vi alladin-byxor, gärna barfota, pösiga stickade tröjor, diverse piercings och fullkomligt tokiga i kristaller av någon anledning.

Det räckte att jag gick in på en Wholefoods i jakt på kaffe för att jag skulle fatta att du är en minoritet om du inte har barfotaskor, bor i din bil eller heter Wildflower för att beskriva de väldigt fina människor jag stötte ihop med i den lilla kafé-delen där vi alla bilburna intog vår väldigt organiska frukost. Eller nja. Jag låg nog i lä litegrann med mitt kaffe med croissant jämfört med bordsgrannen Daniel som varsamt skalade pistachenötter som han med en stor dos medvetande åt en för en. Ett ekologiskt äpple och en glasflaska med något slaggs källvatten med svarta stenar i som tillbehör.

Nog för att ett ställe som detta kryllar av ur-granolas så ligger det något geniunt över det. De är alla tydliga med att de är på någon slags inre resa men det känns inte som att de gör det för att det är trendigt på instagram utan för att de faktiskt vill. Det är svårt att tyda om de är livsnjutare eller plågade själar men oavsett känns på något sätt geniunt. Det känns äkta att de lever det här livet för att de vill inte för att framstå som någon annan. De är hipsters i grunden och känns hundra gånger närmre jorden än de som är hipsters så länge de får leva i en mångmiljoners 3:a på Söder. De här människorna bor skamlöst i sin bil och delade med sig av tips på gym var man kunde ta sig en dusch.

Daniel berättade om hur han efter sina föräldrars skiljsmässa fått nog av stressen kylan uppe i Colorado och packat bilen för att ta sig ner hit. Han berättade om diverse hälsobesvär som han härledde till en antibiotika-kur han fått som liten och kämpade med att komma tillbaks till en hälsosam kropp genom bra kost och yoga.

The man Daniel med cirka 15 % av hans tillskott på bordet

Av någon anledning känns det som att möjligheten att bryta sig ut ur hamsterhjulet och leva ett helt annat liv är något som faktiskt finns i USA, inget som man bara pratar om. Här finns möjligheten att bara dra, till en plats helt frånkopplad från omvärlden, till berg och natur utan en tanke på vad som försigår i resten av världen. Känns som det inte riktigt funkar på samma sätt i Sverige på samma sätt. Varesig det handlar om att flytta till hög höjd till Flagstaff eller Boulder för att ge löpningen en ärlig chans, till att bli ett med bergen eller att bli surfare på heltid så hänger sig folk det här. Det tycker jag är coolt. Och på något sätt kändes det helt rätt att följa min egen impuls efter berg när den kom. Det kommer med största sannolikhet hända fler gånger.

Ett sidospår:

Tyckte att denna skylten inne på den lokala matbutiken far genialisk. Här är någon som ser samband. Att det under Seasonal Items ligger julkort exempelvis är kanske inget konstigt men att de inkluderar förkylningslindrande medicin, måltidsersättning för den som snabbt vill få bort vinterhullet inför sommaren och D-vitamin för vintermånaderna, det får räknas som clever och till och med lite skoj.

Allt gott,

Erik

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com-logga

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut /  Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut /  Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut /  Ändra )

Ansluter till %s